Grundidén
Solsystemet består av åtta helt olika världar som alla snurrar runt solen. Det finns fyra små planeter av sten närmast solen och fyra enorma jättar av gas längre ut. Längst bort finns isiga småvärldar som Pluto.
Som en stad med helt olika kvarter
Tänk dig en stad där innerstadens hus är små och tätt packade av sten och tegel (de steniga planeterna), medan förorterna består av enorma, svävande ballonger fyllda med gas (gasjättarna). Längst ut, bortom stadsgränsen, ligger en gles by av isiga stugor – Kuiperbältet, där Pluto bor.
Allt hålls ihop av solens tyngdkraft. Solen är så tung att den böjer rymden runt sig. Det gör att planeterna faller i cirklar runt den istället för att flyga iväg ut i mörkret.
Solsystemets arkitektur
Merkurius, Venus, Jorden och Mars är steniga planeter. De är fasta klot som man skulle kunna stå på. De ligger alla ganska nära solen.
Längre ut hittar vi gasjättarna Jupiter och Saturnus. De har ingen fast mark utan består mest av gas. Allra längst ut finns isjättarna Uranus och Neptunus som innehåller mycket fruset vatten och andra ämnen.
Hur fungerar det egentligen?
Varje planet håller kvar saker på sin yta med gravitation. Hur stark den kraften är beror på hur mycket planeten väger och hur stor den är.
1. Massan samlas
Under solsystemets födelse för 4,6 miljarder år sedan klumpade stoft och gas ihop sig genom sin egen gravitation till allt större kroppar.
2. Formen blir ett klot
När en kropp blir tillräckligt massiv drar gravitationen den till en nästan perfekt sfär – det är därför alla åtta planeter är runda.
3. Ytgravitationen bestäms
Styrkan i dragningskraften på ytan beror på hur massan M och radien r kombineras enligt .
4. Du känner resultatet
Din vikt på en planet är helt enkelt din massa gånger den planetens g-värde – samma kropp, olika känsla.
Tyngdaccelerationen vid en planets yta
Vad betyder symbolerna?
- tyngdacceleration vid ytan (m/s²) – det som avgör hur mycket du väger där
- gravitationskonstanten,
- planetens massa (kg)
- planetens radie, avståndet från centrum till ytan (m)
Räkneexempel
Vad väger en 70 kg tung person på Mars? Mars har massan kg och radien m.
Det motsvarar en upplevd vikt på ungefär 26,5 kg på jorden – personen skulle kännas nästan tre gånger lättare på Mars.
Prova själv
Räkna ut din vikt på andra planeter
Skriv in din vikt på jorden och välj en planet – se hur mycket du skulle väga där, beräknat direkt med .
Formeln använder Jupiters massa (1 898 000 000 000 000 000 000 000 000 kg) och radie (69 911 km) tillsammans med gravitationskonstanten .
En värld av kontraster
1 321
Så många jordklot skulle få plats inuti Jupiter om den var ihålig.
Solsystemets åtta planeter i siffror
| Planet | Radie (km) | Massa (jordmassor) | Ytgravitation (m/s²) | Avstånd till solen (AU) | Kända månar |
|---|---|---|---|---|---|
| Merkurius | 2 440 | 0,055 | 3,7 | 0,39 | 0 |
| Venus | 6 052 | 0,815 | 8,87 | 0,72 | 0 |
| Jorden | 6 371 | 1,0 | 9,81 | 1,00 | 1 |
| Mars | 3 390 | 0,107 | 3,71 | 1,52 | 2 |
| Jupiter | 69 911 | 317,8 | 24,79 | 5,20 | 95 |
| Saturnus | 58 232 | 95,2 | 10,44 | 9,58 | 146 |
| Uranus | 25 362 | 14,5 | 8,69 | 19,2 | 28 |
| Neptunus | 24 622 | 17,1 | 11,15 | 30,1 | 16 |
Värt att veta är att Saturnus är väldigt fluffig. Fast den är jättestor väger den inte så mycket i förhållande till sin storlek. Om man kunde lägga Saturnus i ett gigantiskt badkar skulle den faktiskt flyta.
Månarnas mångfald
Jorden har bara en måne, men de stora gasplaneterna har massor. Jupiter har över 90 månar. De fyra största upptäcktes redan på 1600-talet av Galileo Galilei.
Vissa månar, som Europa, har troligen hav av vatten under sitt istäcke. Det gör dem till spännande platser att leta efter liv på.
Hur vet vi det?
Vi har vetat att Pluto finns sedan 1930. Men efterhand lärde vi oss mer och insåg att den inte riktigt passade in bland de andra planeterna.
1930
Clyde Tombaugh upptäcker Pluto
Genom att jämföra fotografiska plåtar från Lowell-observatoriet i Arizona hittade den 24-årige Tombaugh en liten ljuspunkt som rörde sig mot stjärnbakgrunden – Pluto.
1978
Månen Charon hittas
James Christy upptäckte att Pluto hade en följeslagare nästan hälften så stor som den själv, vilket gjorde det möjligt att äntligen räkna ut Plutos verkliga massa – mycket mindre än man trott.
1992
Kuiperbältet bekräftas
Astronomerna David Jewitt och Jane Luu hittade det första andra objektet bortom Neptunus, och visade att Pluto inte war ensam utan en av många liknande kroppar i ett helt bälte av isresor.
2005
Eris upptäcks
Mike Brown och hans team fann Eris, ett objekt i Kuiperbältet nästan lika stort som Pluto (och till och med något mer massivt) – vilket tvingade fram frågan: om Eris inte är en planet, varför skulle Pluto vara det?
2006
IAU omdefinierar "planet"
Vid Internationella astronomiska unionens (IAU) möte i Prag röstade astronomer igenom en ny definition: en planet måste ha "rensat sin omloppsbana" från annat skräp. Pluto, omgiven av andra Kuiperbälte-objekt, uppfyllde inte kravet och blev en dvärgplanet.
Plutos fall och comeback
För att kallas en planet måste man snurra runt solen, vara rund och ha städat sin bana från annat skräp. Pluto missade det sista kravet eftersom den flyger mitt bland massor av andra isiga stenar.
Många blev ledsna när Pluto inte längre räknades som en planet. Vissa forskare tycker fortfarande att regeln är dåligt skriven, så debatten fortsätter än idag.
Idag kallar vi Pluto för en dvärgplanet. Det finns flera andra sådana objekt i solsystemet, till exempel Eris och Ceres.
Wow-siffror
165 kg
din vikt på Jupiter om du väger 70 kg
ungefär som att bära två vuxna människor på ryggen samtidigt
243 dygn
en dags längd på Venus
längre än Venus eget år, som bara tar 225 jorddygn
−224 °C
medeltemperaturen på Neptunus
kallare än flytande syre
2,5 timmar
så lång tid tar det för solljus att nå Pluto
mot bara 8 minuter till jorden
95
antal kända månar runt Jupiter
fler än antalet länder i hela Afrika och Sydamerika tillsammans
5 800 km/h
vindhastigheter i Neptunus atmosfär
snabbare än ett jaktplan på topphastighet
Vanliga missförstånd
Myt
Pluto "är inte längre en planet" för att den är för liten.
Sanningen
Storleken i sig diskvalificerar inte Pluto – flera månar i solsystemet är större. Det avgörande var att Pluto inte rensat sin bana från andra objekt, vilket är ett av IAU:s tre kriterier.
Myt
Merkurius är den hetaste planeten eftersom den ligger närmast solen.
Sanningen
Venus är faktiskt hetast, med runt 465 °C på ytan, tack vare sin täta atmosfär av koldioxid som skapar en extrem växthuseffekt. Merkurius saknar atmosfär och tappar värmen snabbt på nattsidan.
Myt
Gasjättarna har ingen yta alls, så man skulle "falla genom" dem för evigt.
Sanningen
Trycket och temperaturen ökar så kraftigt djupare in i en gasjätte att gasen gradvis övergår i flytande och till slut en superkomprimerad, metallisk form – man skulle krossas långt innan man nådde kärnan.
Grannar i mörkret
Solsystemet tar inte slut vid Pluto. Det finns massor av isiga kometer och stenar långt där ute. Vissa tror till och med att det kan finnas en stor, dold nionde planet som vi inte har hittat än.
Vi upptäcker ständigt nya saker i vårt grannskap. Varje ny rymdsond visar oss att solsystemet är fullt av överraskningar.
.jpg?width=1400)